Skituppdrag

Jag skriver aldrig om mina jobb eller uppdragsgivare, men i dag ska jag göra ett litet undantag.

Sedan en tid tillbaka har jag i uppdrag att leverera kund till en kommunal organisation som brottas med stressad personal, dålig ekonomi och besparingar. Min uppgift är rätt eländig. Kunderna ställer höga krav och processen kräver minutiös planering, god logistik och framförhållning. Min roll är att hålla med allt från arbetskläder till scheman. Eftersom organisationen brottas nedskärningar finns naturligtvis inga - varken interna eller externa - informatörer, ingen hemsida eller bruk av sociala medier. Därför går extremt mycket tid åt att samla information vilket försvårar jobbet ytterligare. Min planering måste ligga ett år fram i tiden, men verksamheten är helt beroende årstider, valår och i princip varenda yttervärldsfaktor som existerar i stort och smått vilket kräver en enorm flexibilitet. Jag måste kunna riva upp beslut med 30 minuters varsel och ödelägga veckor av planering. Som i alla organisationer med stress och besparingskrav råder stor fysisk ohälsa och personalomsättning. Jag och kunden måste förhandla med nya människor hela tiden, få nya förhållningsorder och hitta nya vägar till kommunikation. Det är helt enkelt en kaotisk arbetsplats där man inte helt sällan möts av människor som kollapsat, gråter och skriker. Kunden är ofta missnöjd och ansätter mig dag som natt med sitt missnöjde. Det som från början verkade vara en enkel leverans har blivit en heltidssysselsättning.

Som alla skitjobb man tar så gör jag detta för att jag helt enkelt måste överleva, men där har vi den springande punkten - hur mycket tror ni jag kan fakturera för att lämna barnet på dagis?

- Nixpix, inte en krona.